Clik here to view.
Anna Karlsson, forskningsnämndens sekretariat, vid ett möte med en prioriteringskommitté. Foto: Melker Dahlstrand
I går, den 6 november, inföll en av årets viktigaste dagar för oss på Cancerfonden. Då beslutade vår forskningsnämnd vilka forskare som ska få anslag från Cancerfonden för nästa år.
Störst del av anslagen går till grundforskning – där det till exempel handlar om att ta reda på hur cancer uppkommer på cellnivå och hur olika gener påverkar cancerutvecklingen.
Clik here to view.
Christer Betsholtz.
– Det är glädjande att Cancerfonden vågar satsa en del av sina resurser på grundforskning. Resultaten och deras långsiktiga nytta är svårförutsägbara, men historien visar också att de viktigaste resultaten ofta kommer från oväntat håll. För min del innebär anslaget att vi kan satsa fullt ut på de mest intressanta frågorna under de kommande åren, säger Christer Betsholtz, professor vid Karolinska Institutet, som är en av de forskare som fått anslag för 2013.
Under nästa år får också vårdforskning, som bedrivs nära patienterna ute på landets cancerkliniker en större del av medlen som anslås. Sussanne Börjeson, docent och sjuksköterska vid Linköpings universitetssjukhus, ska tillsammans med en grupp bestående av forskare från Linköping, Uppsala och Lund undersöka hur fysisk träning påverkar extrem trötthet.
Clik here to view.
Sussanne Börjeson.
– En viktig del av cancerforskningen är den kliniska forskningen där man med hjälp av deltagande patienter provar olika metoder för att de ska klara av sjukdom och behandling. Den forskningen kräver ofta ett stort antal patienter som man följer över lång tid viket kräver stora resurser, samarbete mellan olika professioner i vården och mellan vårdenheter. Det projekt som vi nu tack vare Cancerfonden kommer att starta är ett viktigt kliniskt projekt som kommer besvara flera av de viktiga frågeställningar som patienter och vårdpersonal just nu brottas med, säger Sussanne Börjeson.
Här kan du läsa mer om forskarna som får stöd av Cancerfonden under 2013.
Ansökningarna om forskningsanslag bedöms av nio så kallade prioriteringskommittéer. De består av forskare och sakkunniga från hela landet och ibland även från andra nordiska länder. De bedömer forskarens kompetens och forskningsprojektets kvalitet och föreslår om anslag ska ges och hur mycket.
Som forskningsredaktör har jag fått förmånen att sitta med på några möten med dessa kommittéer, och det är en mycket noggrann och effektiv process, med tydliga regler för hur prioriteringarna ska göras och hur jäv ska undvikas.
Alla ansökningar bedöms i nationell konkurrens. Det som avgör om ett projekt får pengar är dess kvalitet, oavsett vilken cancerdiagnos det handlar om. Framgångsrik forskning inom ett område ger ofta resultat som är användbara även för andra områden.
Det slutliga beslutet om fördelningen togs alltså i går av de 22 ledamöterna i Cancerfondens forskningsnämnd, de flesta själva framstående forskare.
